( Huskatten på sektionen jag bor på i Vadstena )
Det positiva är att man hinner umgås med alla som man inte träffar annars, kompisar från småskolan och grannar och så, eller träffas och träffas, hinner träffas det gör man ju men ändå blir det ju så att man inte tar tiden tills att ses när man är hemma, det är konstigt faktiskt... Imorgon ska jag i alla fall till Linda och träffa några saknade så då har jag några viktiga personer jag kan checka av från min lista...Check!!!
Annars längtar jag till Vadstena som vanligt, den underbara platsen har någon osynlig dragningskraft på mig så när jag inte är där så bara måste jag tillbaka...det börjar faktiskt bli lite läskigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar